Långt skärpedjup

Bild 1: Nikon d3000 + 18-55 mm f/4-5,6 (minns inte märke). Bild  2 och 3: Sony a290 + Sony 18-55 mm f/3,5-5,6
 
En sak dessa tre bilder har gemensamt är att alla har ett ganska långt skärpedjup. Långt skärpedjup säger man om en bild när mycket i bilden är skarpt och i fokus. När man använder sig av långt skärpedjup måste man tänka extra mycket på vad man tar med i sitt foto, eftersom alla detaljer blir skarpa. Det är lätt att bilden blir rörig, så utmaningen är att inte ta med för mycket i bilden, det bästa är att försöka hålla det enkelt. 
 
Hur ställer jag in kameran då? Du kan göra på två sätt för att få ett långt skärpedjup: minska bländaren och zooma ut. En liten bländare gör att bilden inte får lika mycket ljus, men också att mer i bilden blir skarpt. Om du vill ha en liten bländare ska du ställa in ett högt bländartal. 
 
Ibland fungerar det dock inte att ha en liten bländare, bilden kanske blir för mörk, och då kan du istället zooma ut. Det bästa är en kombination av båda sätten; zooma ut och ha en hyfsat liten bländare. 

Kort skärpedjup

Bild 1 och 3: Sony A290 +Sigma 70-300mm f/4-5,6. Bild 2: Canon 70d +Canon EF 50mm f/1,4 USM
 
En sak som dessa tre bilder har gemensamt är att alla är fotade med väldigt kort skärpedjup, dvs. stor bländare. Bländaren är den öppning som släpper in ljuset i kameran, och bländartalet reglerar hur stor eller liten öppning man vill ha. Om man väljer att ha en stor öppning får kameran mer ljus vilket betyder att fotot blir ljusare och allt blir inte lika skarpt; skärpedjupet blir kortare. 
 
På bilderna ovan ser man huvudmotiven väldigt tydligt, medan bakgrunden (och förgrunden) är blurrig och ur fokus. Kort skärpedjup hjälper till att framhäva motivet, vilket nog syns tydligast på bild nummer tre. Om jag istället använt en väldigt liten bländare hade bilden med största sannolikhet blivit rörig och jobbig att titta på, eftersom gruset skulle varit lika skarpt som ringarna. Tack vare att jag använde en stor bländare hjälpte förgrunden och bakgrunden istället till att rama in motivet, och bilden blev mer behaglig att titta på. 
 
Hur ställer jag in kameran då? Om du inte brukar fota på M (manuellt läge) tycker jag att det är en bra idé att ställa in kameran på Av (A på Nikon). Detta är ett halvmanuellt läge där kameran själv ställer in lämplig slutartid (och ev. ISO), men du ställer själv in bländaren. När du sedan har bestämt dig för att du vill ha en bild med kort skärpedjup (stor bländare) ska du ställa in ett lämpligt bländartal. För att få så kort skärpedjup som möjligt ska du ställa in så lågt bländartal som möjligt. 
 
På bild 2 är bländartalet så lågt som 1,4, vilket har gjort att bakgrunden är väldigt suddig. På de andra bilderna är bländartalen 4 och 5,6, men eftersom jag zoomade in blev skärpedjupet väldigt kort ändå. Detta är bra att komma ihåg om du har ett objektiv som inte kan ha så stor bländare. Zoomar du in blir skärpedjupet kortare.
 
Jag vet att det är väldigt förvirrande med allt stort och smått, högt och lågt, utzoomat och inzoomat, men jag lovar att det är superenkelt när man väl förstår. Tyvärr finns det ingen genväg till att lära sig, utan det är ut och öva som gäller. När du väl kan det är det inte längre kameran som bestämmer hur bilden ska bli, det är DU. Låt inte kameran bestämma över dig ;)

Fototips - Fota hästhoppning

Wohoo, mitt första tipsinlägg! Jag fokuserar mest på hästhoppning, men de flesta tipsen går att använda på alla sortes foton. Enjoy!
  
Det första jag kollar när jag ska fota är ljuset. Oavsett vad man ska fota är ljuset det viktigaste. Är det soligt är det bra att stå med solen i ryggen, och är det mulet kan man egentligen stå var som helst. Man kan såklart fota hoppning i motljus också, men det är svårare och det blir några extra moment att tänka på.
 
Sedan måste man även tänka på bakgrunden. Efter ljuset är bakgrunden det viktigaste i bilden. När man fotar hästar i en paddock brukar det inte vara så värst många alternativ, där jag har varit har det funnits skog på ena sidan och parkering/ridhus/väg på den andra. Ibland funkar inte bakgrunden och ljuset ihop och då brukar ljuset vinna för mig. 
 
Nästa sak jag tänker på är min egen position i förhållande till hindren. Att fota snett framifrån eller i profil när hästen hoppar tycker jag personligen ger de bästa resultaten. Rakt framifrån blir sällan bäst eftersom bakgrunden tar över för mycket och det kan då bli rörigt.
 
Slutartiden på de här bilderna är mellan 1/800s och 1/1000s, bländare från 4-5,6 beroende på hur mycket jag har zoomat. ISO 100. Ärligt talat vet jag inte vad som är "rätt" inställningar, men de funkade bra för mig. :) Vilka inställningar man har beror ju bl.a. på hur ljust det är ute och hur snabbt hästarna springer.
I den här bilden faller ljuset snett uppifrån och jag har placerat mig så att ekipaget hoppar snett in i bilden. Det jag hade kunnat göra bättre här var att jag kanske kunde zoomat in lite mer. 
 
I den här bilden faller ljuset också snett uppifrån och som i föregående bild står jag med solen i ryggen. Ekipaget är fotade i profil och man ser att det finns energi i bilden. 
 
Bilderna i detta och förra inlägget är fotade med Sony a290 + Sigma 70-300mm f4-5,6

RSS 2.0